Så kommer det sig att den lilla puben besöks av en kommendör,

en överstelöjtnat, en av försvarsindustrins hemligaste agenter, för dagen förklädd till härjad pirat, och en svensk fågelskådare med en svaghet för flygande maskiner, gröna ögon, rött hår och små bröst.

Det blir ganska snabbt samling runt vårt bord eftersom H. M. S. Hood med sin blotta existens indikerar dramatik och hennes indienfödde chef har högsta respekt på öarna. Commander Singh är känd som indiern vars betydelse för Royal Navy är fullt jämförbar med vad indierna i Silicon Valley gjort för Microsoft runt mille- niskiftet. Killen gjorde Hood till en helt autonom del av brittiska försvaret genom att hävda en lag från slutet av 1700-talet som gav fartygschefen fulla rätten/ansvaret att skydda sitt fartyg mot alla faror. Han använde lagen till att vägra premiärministern tillträde till henne då ministern bar med sig ett ständigt hot om terrorattacker.

Det dunkas många ryggar smuttas irish coffee och töms en och annan pint of lager innan vi framåt tvåtiden bryter upp, tar farväl av vårt sällskap och liftar med en av Hoods slupar in till kaj i Lerwick där vår lilla segelbåt ligger och väntar. Först möts vi av svärmar av stormsvalor så möts vi av gryningen längs vår väg tillbaka till Isle of Moussa.

– Guess what i remeber the best from Bulverket!
– When we went out for Ragna and met those gepards?
– No, the showers and I need one right now, aswell as your hands. – I’ll do my very best…..
Väl framme vid Mousa har solen lyft några fingrar över horisonten

och hela ön badar i det mjuka gryningsljuset. Det enda som bryter horisontlinjen är just brochen som står där precis som den gjort desenaste tusen åren.